Kreationism - Reflektioner kring fråga 2.

Are you scared of a divine creator?

Frågan är inte så utmanande inte svaret heller, svaret är kort och gott nej eftersom jag inte kan vara rädd för något jag inte tror att existerar men för att få det lite mer intressant så måste jag utgå från hypotesen att det i vårt universum finns en övernaturlig makt som vi i detta fall kan definiera som Gud.

Om jag skulle tro att Gud existerar skulle jag såklart vara rädd om läget vore samma som det är nu men sen är det ju också så att om jag skulle tro att Gud existerar skulle jag ju vara troende och förhoppningsvis leva livet enligt Guds ord och på såsätt få ett evigt liv i paradiset, att fråga en icke troende om man är rädd Gud är på så sätt irrelevant, det är som att fråga av en kristen om hon/han är rädd Shiva, fullständigt irrelevant.

Hela sekulära kristendomen är ju en paradox,  folk som säger att dom tror på gud men lever ändå som syndare, dom måste ju veta att dom hamnar i helvetet och borde ju iaf. vara lite rädda? Det är väl här den första problematiken kommer, man måste definiera vad som menas med gud eftersom det tycks betyda lite olika för dom flesta, för att vara rädd gud måste man uppfatta gud som en makt som kommer och styr och ställer, som kan inverka direkt på vårt liv (och död), om man igen uppfattar gud som någon allmän energi så är man kanske inte så rädd, kanske man inte överhudutaget tror att det finns något helvete, ja tolkningarna är nästan oändliga, det finns väl så många guds projeceringar som det finns troende, men vad menas med troende?

Ofta när man diskuterar existensiella frågor med religös anknytning så blir det en diffus diskussion, man använder samma begrepp men dom har helt olika betydelse före personerna, det är ju inte så lätt att diskutera matematik om 1+1 = 3 för mig och 1+1 =1 för dig, inte konstigt att man inte kommer fram till något vettigt, då är det istället bättre att gå ner ett steg i min ännu abstrakta diskussionspyramid, så att man kan börja med ett ämne som båda förstår och framförallt betyder samma sak för båda. Det är grunden för en öppen dialog, att båda parterna är på samma nivå och att man pratar om samma sak, endast då kan man nå målet med att förstå varandra. Att förstå varandra handlar INTE om att man måste ha samma åsikt.