Jag tror på Big Bang teorin, Gud sade det och BANG så hände det.
Det är en teori ingen kan med 100% säkerhet förneka eftersom vi inte vet vad som hände hela den fösta sekunden då universum skapades. Esko Valtaoja:s bok Kaiken käsikirja förklarar dethär väldigt bra och den är annars också läsvärd.
Men Gud är inte nödvändig eftersom vi idag vet hur det gick till, inte själva starten men allt efter det, det är inget önsketänkade eller gissande det är observationer av universum runtomkring oss.
Vad som orsakade själva starten av det hela vet vi alltså inte, måste vi veta det? Måste man kalla det Gud bara för att man inte vet?
Finns väl många olika teorier här också inom dom kristna falangerna, vissa säger att allt skapades som det är idag, grejen är ju bara den att "ingentin är som det är", allt utvecklas ju. Stjärnor skapas, planeter skapas, galaxer osv, universum expanderar, varifrån då? Om allt är "skapat som det är" så varifrån expanderar universum då?
Att förklara allt med gudomlighet är nog att göra det lätt för sig, att förneka både verligheten och sitt eget intellekt, att vara ärlig mot sig själv torde vara en självklarhet men man kan ju bli missledd.
Men allt finns ju runtomkring oss, det är bara att observera och ta till sig till informationen som finns, jag förstår inte hur någon kan förneka det som händer runtomkring oss, hur kan någon tro att människan skapades som den vi är idag, alla bevis pekar ju åt annat håll, vilka bevis då?
Jag är väldigt dålig på att förklara vad det står i böcker, har dåligt minne och tycker mest om att skriva om det som kommer i tankarna just nu, skall skriva ett skillt inlägg om min relation till böcker, men då man läser om alla olika fossilfynd, jordens olika lager, planeter och universum så förstår jag helt enkelt inte hur man kan förneka det som pågår. Jag förstår inte på personlig plan syftet med att vara kristen förutom att det kan ge tröst i en annars tröstlös tillvaro, att det skapar ordning i ett universum fyllt av kaos.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar